Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén

 
D. Utredning och behandling
6 Eksem hos barn
 
Rev. 2006
  
Giltighetstid: 3 år
Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.
   
Allmänt Eksem förekommer numera med varierande svårighetsgrad och duration hos närmare 20% av alla barn. Hos ungefär en femtedel av dessa föreligger ingen ökad benägenhet att producera IgE. Man bör därför egentligen tala om barneksem med och utan allergi analogt med astma med och utan allergi.
Patogenesen är okänd. Under spädbarnsåret uppträder eksemet ofta i ansiktet, på bålen och på extremiteternas sträcksidor men redan under andra levnadsåret börjar den för äldre barn mer typiska böjveckslokalisationen att uppträda.
Klåda och torr hud är typiska symtom som skiljer "atopiskt eksem" från andra eksem hos barn.
Prognosen är god. Så gott som alla förbättras med tiden och många blir eksemfria under uppväxtåren, flertalet av dem inom några få år. En del som blivit eksemfria utvecklar ett handeksem i vuxen ålder. Minst 50% av dem som haft ett måttligt eller svårt eksem kommer att senare i livet utveckla luftvägsallergi.

Utlösande eller försämrande faktorer Mat
Födoämnen kan ge besvär via allergiska eller andra mekanismer och är mestadels ett problem i späd- och småbarnsåren. Vid kroniska, utbredda och mycket aktiva eksem bör en allergiutredning göras. Även om pricktest/serumtest ej kan påvisa någon matallergi av IgE-typ kan ibland mjölk eller vanliga mjöler, framför allt vete, vara inblandade. Sådan allergi har i flera studier kunnat påvisas med ATP (atopy patch test) hos framför allt späd- och småbarn med eksem. Då tekniken ännu ej är färdigutvecklad och därför kliniskt tillgänglig endast på några få ställen används vid misstänkt klinik i stället ett dietprov under 2-3 veckor varvid misstänkt mat elimineras. Märks ingen påtaglig förbättring under dietperioden bör normalkost omgående återinsättas.
Organiska syror, aminer och liknande kan ospecifikt ge ökad hudrodnad och klåda. Särskilt röda - gula bär, frukter, grönsaker och rotfrukter kan ge besvär men även choklad, kryddor och konserveringsmedel. Känsligheten för dessa ämnen är nästan enbart begränsad till huden och varierar i takt med eksemets intensitet.

Luftvägsallergen
Luftburna allergen, t ex pälsdjur, kvalster, kan vara en försämrande faktor dels som kontaktallergen, dels som inhalerat och via blodbanan spritt allergen.

Infektioner
Vanliga virusinfektioner i luftvägarna ger en ospecifikt ökad mediatorfrisätt-ning och därmed förvärrade symtom. Stafylokockinfektion i eksemet är en vanlig orsak till försämring och syns inte alltid som pustler eller impetigoliknande krustor. Var därför frikostig med antibiotikum (penicillinasstabilt penicillin) vid oförklarlig försämring.

Lokal irritation
Hårda klädfibrer, t ex ylle och vissa konstfibrer kan ge besvär liksom irriterande kemikalier, t ex formaldehyd, tvätt- och sköljmedelsrester.

Övrigt
Värme, svett och psykisk stress påverkar ofta eksemet negativt.
Även torr hud kan ge klåda

Behandling

För ett lyckat resultat krävs en välinformerad familj som förstår vad eksem-sjukdomen innebär, som kan smörja på rätt sätt och  som vid försämring snabbt kan sätta in effektivare behandling. Det är viktigt att klargöra att lokalbehandling av eksemet inte botar sjukdomen
Utbildning i s k eksemskolor är ett bra sätt att lära familjen allt detta.
Tänk särskilt på att
- aldrig skriva ut mer än högst 5% karbamid i  mjukgörande kräm/salva. Högre koncentrationer svider och gör barnet ovilligt att smörjas,
- torr och sprickbenägen hud med klåda bäst behandlas med mjukgörandekräm/salva flera gånger dagligen,
- aldrig skriva ut mindre förpackningar än 100 g av en grupp I steroid om det inte bara rör sig om någon liten eksemfläck,
- informera om att grupp I steroid är så mild att den kan användas varje dag hela året utan biverkningar.

Val av lokalbehandling sker med ledning av eksemets utseende.
Nedanstående schema kan tjäna som vägledning:
Lindrigt torrt eksem: Grupp I steroid 1-2 ggr dagligen initialt på inflammerade partier samt mjukgörande kräm/salva på torra partier.
När eksemet förbättrats räcker en smörjning dagligen men vid torra händer bör smörjning med mjukgörande kräm/salva ske efter varje handtvätt.
Svårare torrt eksem: Grupp II steroid 2 ggr dagligen första veckan, och grupp II steroid till kvällen påföljande vecka.
Tredje veckan som under lindrigt torrt eksem enligt ovan, eventuellt med grupp II steroid 1-3 kvällar i veckan. Mjukgörande kräm/salva bör hela tiden användas på torra partier som ovan. Sederande antihistamin  kan behövas under några dygn till natten.
Akut, vätskande eksem:
Grupp II-III kräm 2 ggr dagligen under 7-10 dagar, därefter grupp II steroid som ovan under  1-2 veckor beroende på hur snabbt eksemet  förbättras. Vid måttliga till utbredda förändringar bör oralt penicillinasstabilt antibiotikum ges. Överväg dunstomslag med 1% alsollösning, under de första dygnen på vätskande partier alternativt pensling med 0,5% kaliumpermanganatlösning eller bad (1 ml av kaliumpermanganatlösning 3% per liter vatten). Sederande antihistamin till natten ges lämpligen under några dygn.

Calcineurinhämmare (Elidel, Protopic) skall användas med stor försiktighet och först om behandling enl. ovan inte ger tillfredsställande resultat.
Ljusbehandling kan vara aktuell för framför allt tonåringar som komplettering till behandling med lokala steroider.

Övriga råd

Sval sovrumsmiljö. Vid kvalsterallergi och samtidig förekomst av kvalster i sängen  bör råd ges angående madrasskydd samt ventilation. För yrkesrådgivning v.g. se separat stencil angående detta.

 

Om du nått detta dokument via en sökmotor bör du gå till www.barnallergisektionen.se för att se det i sitt rätta sammanhang