Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén

 
D. Utredning och behandling
5. Urtikaria och angioödem
 
Rev. 2007
  
Giltighetstid: 3 år
Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.
   
Inledning Urtikaria kallas också nässelutslag och visar sig typiskt som kliande upphöjda svullnader omgivna av rodnad. Kvaddlarna försvinner inom någon timme för att återkomma på annan plats. Svullnaden (kvaddeln) är orsakad av ödem i läderhuden. Urtikaria uppträder med eller utan angioödem.
Angioödem (Quinckeödem) är oftast lokaliserat till den luckra vävnaden runt ögonen och läpparna. Angioödemet är orsakat av ödem i underhuden.
Urtikaria indelas i akut respektive kronisk (mera än 6 veckor) urtikaria samt kontakt- respektive fysikalisk urtikaria.

 

  Medicinsk bakgrund
Akut urtikaria Akut urtikaria varar sällan mer än 1-3 dygn. Oftast förblir den utlösande orsaken okänd (idiopatisk urtikaria). Utan en sjukhistoria med klar misstanke om utlösande ämne bör utredning undvikas.
Födoämnesallergi (IgE-förmedlad) kan utlösa urtikaria som kan vara ett av flera symtom vid en svår allergisk, ev anafylaktisk reaktion.
Läkemedel, vanligaste är penicillin, kan utlösa såväl snabbt insättande IgE-förmedlade typ I som typ III-reaktioner efter flera dagars behandling.
Insektsgift efter stick av bi eller geting kan utlösa akut urtikaria. Myggstick och andra insektsbett kan orsaka en oftast endast lokal kvaddel.
Kontaktallergi kan uppträda akut, lokalt, generellt och ev som del av anafylaktisk reaktion. Exempel på denna typ av akut urtikaria ses vid latexallergi.
Angioödem i anslutning till urtikaria innebär sällan risk för akut luftvägshinder, utom där angioödemet är en del av symtombilden vid en anafylaktisk reaktion.

 
Kronisk
urtikaria		 Urtikaria som varat eller recidiverat under minst 6 veckor benämns kronisk urtikaria. Tillståndet är ovanligt hos barn, med undantag för fysikalisk urtikaria. Någon bakomliggande orsak påvisas relativt sällan, i vissa fall kan infektion, inflammation eller födoämnen vara utlösare.
Kronisk urtikaria med kvaddlar som är mera ömmande än kliande och stannar kvar mer än ett dygn på samma lokalisation är kännetecknade för vaskulit-urtikaria.
Utredning av kronisk urtikaria är en specialistuppgift.

 
Fysikalisk urtikaria Vanligaste fysikaliska stimuli som hos barn kan utlösa urtikaria är tryck, temperatur och ansträngning. Sjukhistorien är ofta typisk vid dessa former av urtikaria och utredning då onödig.
Såväl låg som hög omgivningstemperatur kan utlösa urtikaria. Utomhusbad är en riskfaktor, liksom kalla drycker som vid generell fysikalisk urtikaria kan orsaka blodtrycksfall.
Ansträngningsutlöst urtikaria med anafylaktisk reaktion är ovanligt men har rapporterats i kombination med läkemedel- eller födoämnesallergi.

 
Behandling Akut urtikaria
Adrenalin ger omedelbar effekt och väljes vid akut svår urtikaria och alltid när det misstänks att urtikarian är en del av symtombilden vid en anafylaktisk reaktion. Adrenalin bör ges intramuskulärt, ev. djupt subcutant. För dosering, v.g. se stencil D1 (Anafylaxi/anafylaktisk reaktion). När anafylaxi inte misstänks kan inhalation prövas.
Antihistamin peroralt ger hos majoriteten av patienter snabb och fullständig symtomlindring. Välj ett icke-sederande preparat, effektskillnaderna mellan preparaten är små.
Kortikosteroider har full effekt först efter några timmar. De skall alltid efterfölja adrenalinbehandling vid misstanke om anafylaktisk reaktion. Vid flertalet av fall med akut urtikaria är kortikosteroider dock ett onödigt tillägg till antihistaminbehandlingen. För dosering ,v.g. se stencil D1 (Anafylaxi / Anafylaktisk reaktion).

 
  Kronisk urtikaria
Antihistamin är också här förstahandsmedel. Dosen kan behöva dubbleras eller fyrdubblas och preparatbyte kan prövas. Förstahandsval cetirizin eller fexofenadin. Vid behov kan sederande preparat väljas till natten.
Kortikosteroider kan behövas i enstaka fall, men kan ofta och bör undvikas.
Nertrappning och utsättningsförsök skall prövas med tanke på tillståndets oftast övergående förlopp.

 
  Fysikalisk urtikaria
Undvikande av utlösare.
Antihistamin, icke – sederande, har dock varierande effekt.

 
Prognos Akut urtikaria försvinner ofta efter ett par timmar även obehandlad, men kan pågå längre, ibland upp till flera dagar med varierande intensitet. Recidivrisken vid akut idiopatisk urtikaria är liten
Kronisk urtikaria har också en god prognos men symtomen kan hos vissa återkomma under månader till år.

 
Referenser: Zuberbier T et al. Allergy 2005
Meyer P och Hansson C. Kap 10 i Allergi och astma hos barn och ungdomar. Tredje upplagan 2005. Red Foucard, Hedlin och Wennergren.
Brunetti L et al. JACI 2004

 

Om du nått detta dokument via en sökmotor bör du gå till www.barnallergisektionen.se för att se det i sitt rätta sammanhang