Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén

 
Utredning och behandling

3 Kostråd angående soja och andra ärtväxter vid svår jordnötsallergi.

 
Rev. 2006
  
Giltighetstid: 3 år
Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.
   
Jordnötsallergi, allmänt
 I Sverige pågår sedan drygt 10 år en fortlöpande rapportering av svåra födoämnesreaktioner som visat att utöver nötter och jordnötter även soja orsakat många svåra reaktioner (1). Flera av dessa patienter har inte varit medvetna om att de varit sojaallergiska och de har tidigare ätit sojahaltig mat utan att reagera. Detta har skapat oro bland vårdpersonal, patienter och icke minst anhöriga.
Jordnöten och sojabönan tillhör båda ärtväxtsläktet och IgE-antikroppar mot jordnötsallergen kan korsreagera med sojaallergen (2,3). Starkt jordnötsallergiska patienters sera ger därför ofta positiv reaktion in vitro även mot andra ärtväxter (2). Däremot tycks kliniskt betydelsefull korsreaktivitet vara ovanlig (4). Jämfört med USA, England, Norge och Island tycks jordnötsallergi vara något vanligare i vårt land hos både barn och vuxna. Orsaken till detta är okänd.
Riskgruppen för sojareaktion är svår att identifiera med test På olika håll har man i blodprov sojatestat jordnötsallergiska barn/ungdomar utan känd sojaallergi och de med positiv reaktion har provocerats.  Rapporterad erfarenhet talar inte för någon uttalad sojaallergi hos sojasensibiliserade jordnötsallergiker. Vi vet dock inte om detta utesluter risk för sojaallergi senare då en ändring av känsligheten möjligen kan ske när som helst. Ingen av de fyra ungdomar i Sverige som avled i status astmatikus efter sojaintag under åren 1992-96 hade någon känd klinisk sojaallergi men samtliga var extremt jordnötsallergiska och hade lindrig eller måttligt svår astma (1).
Definitionen av extremt svår jordnötsallergi Definitionen av extremt svår jordnötsallergi är att symptom uppträder redan vid indirekt kontakt, t.ex. när en jordnötspåse öppnas i ett rum eller jordnötter står framme i en skål i rummet. Dessa personer har nästan alltid   jordnötsspecifikt IgE (ImmunoCAP/RAST) i klass 5 eller mer. Det är inte känt hur vanlig sådan svår jordnötsallergi är men det torde röra sig om högst någon enstaka per 1000 individer och kanske 5-10% av jordnötsallergiska individer.
Rekommendationer vid extremt svår jordnötsallergi.

Extremt jordnötsallergiska personer utan känd sojaallergi (klinisk känslighet) bör avstå från produkter som innehåller soja i större mängd.
Utöver rena sojaprodukter, t.ex. sojabönor, kan större mängder sojaprotein finnas i köttvaror såsom kebab, hamburgare, köttbullar och vissa sorters bröd. Samtliga fyra dödsfall i den svenska studien (1) inträffade efter intag av dessa köttvaror, vilket talar för att det i första hand är dessa man bör varna för. Den förtärda sojamängden beräknas ha varit mellan 1 och 10 gram. Lika stora mängder kan man få i sig när man äter sojaberikat bröd.
Det finns däremot ingen anledning att avråda från intag av sojalecitin, sojaoljor och liknande sojaderivat (sojasås). Däremot kan enstaka med svår sojaallergi reagera på dessa produkter.

Risken för reaktion ökar vid samtidig ansträngning eller intag av kall dryck. Detta råd är extra viktigt att följa för dem som har astma, även lindrig sådan.
Andra ärtväxter (bönor, linser, haricots verts, lupinfrön) behöver inte undvikas såvida inte känd allergi föreligger.
Sedan risken för livsfarliga reaktioner orsakade av soja uppmärksammats och ovanstående rekommendation införts 1996 har tillsats av soja minskat i många produkter. I fortsättningen har inga dödsfall orsakade av soja inträffat och endast ett fall betecknats som livshotande (5).
Rekommendationer vid mindre svår jordnötsallergi. Barn/ungdomar som reagerar lindrigt eller måttligt allergiskt efter jordnötsintag behöver ej utredas avseende andra ärtväxter. De bör dock upplysas om vilka dessa växter är och rådas fortsätta att äta sådana de tål.
Referenser 1. Foucard T, Malmheden Yman I. A study on severe food reactions in Sweden – is soy protein an underestimated cause of food anaphylaxis? Allergy 1999;54:261-5.
2. Barnett D, Bonham B, Howden MEH. Allergenic cross-reactions among legume foods-An vitro study. J Allergy Clin Immunol 1987;79:433-8.
3. Gall H, Forck G, Kalveram KJ, von Lersner-Lenders S. Soforttypallergie auf Hülsenfrüchte (Leguminosen). Allergologie 1990;13:352-5.
4. Bernhisel-Broadbent J, Sampson HA. Cross-allergenicity in the legume botanical family in children with food hypersensitvity. J Allergy Clin Immunol 1989;83:435-40.

 

Om du nått detta dokument via en sökmotor bör du gå till www.barnallergisektionen.se för att se det i sitt rätta sammanhang