Astma hos ungdomar kräver ett annorlunda omhändertagande jämfört med yngre barn och vuxna.  Ungdomarna befinner sig i en period av frigörelse, krav och stora förändringar samtidigt som de måste fatta flera beslut av betydelse för framtiden. Som ett led i frigörelsen under tonårstiden kan ungdomar ibland förneka sin sjukdom och därmed även behandlingen. Ungdomar med allergi och astma kan också ha svårigheter på arbetsmarknaden p g a överkänslighet för specifika och ospecifika irritantia varför yrkesrådgivning är viktig. Under tonårstiden skall man som patient vidare lära sig att själv ta ansvar för sin sjukdom. Astmasjukdomen förbättras ofta tillfälligt under den senare delen av tonårstiden. Förutom det faktum att astma i samband med tonårstiden blir vanligare bland flickor än pojkar kan det också finnas ett könsperspektiv i sjukdomen. Pojkar upplever ofta sig sjuka endast då deras astma ger symtom medan flickor kan oroa sig för sin sjukdom och oftare upplever att sjukdomen begränsar vardagslivet.

- Ha god kunskap om sin sjukdom och behandling för att därigenom nå god egenkontroll
- Studier och yrkesliv inte ska  påverkas negativt av patientens astma
- Kunna delta i flertalet idrottsaktiviteter samt ha en  god livskvalitet

Från sjukvårdens sida krävs inlevelse i såväl patientens situation som syn på sin sjukdom. Vi ska ge realistisk och väl underbyggd information inför studie- och yrkesval. Såväl den medicinering som ordineras som de levnadsråd vi från sjukvården ger till dessa ungdomar måste utgå från patientens situation och ofta ”förhandlas” fram varvid kompromisser ofta kan bli en nödvändighet. Träning till att ta eget ansvar bör starta redan i de tidiga tonåren. Ett led i denna process kan till exempel vara att en del av besöket hos läkare/sjuksköterska sker utan att föräldrar är närvarande.
För att kunna ge adekvata råd och bästa behandling är det lämpligt med ett ”avstamp” inför vuxenvärlden som förutom medicinsk utredning även bör innefatta en diskussion om patientens sociala situation och planer för framtiden. I samband med detta bör man gå igenom vilka kunskaper patienten har om sjukdomen astma samt dess behandling. Denna genomgång bör ske oberoende av om patienten kontrolleras inom specialistvård eller hos sin husläkare. När överföring sker, exempelvis från barn- till vuxenvård, kan särskilda rutiner krävas för att förhindra att patienten ”tappas bort”.

Medicinsk utredning: ett minimikrav är dynamisk spirometri inklusive reversibilitetstest. Uppdatering av allergiutredning bör starkt övervägas.
Vid behov kan komplettering ske med t ex mätning av utandad NO, statisk spirometri, bedömning hos sjukgymnast samt hudläkare
Patientutbildning: kan ske i grupp eller individuellt där det senare alternativet oftast är enklast att genomföra. Utbildningen bör vara strukturerad och genomförs bäst med checklista där ett par punkter i taget tas upp i samband med varje återbesök.  Checklistan bör innehålla faktorer som rökning, träningstips, medicinering, inhalationsteknik, åtgärder vid försämring samt när man ska söka akut. En individuell skriftlig behandlingsplan bör upprättas.
Kontinuitet samt tillgänglighet: Patienten bör möta ett mindre team av läkare/sjuksköterskor som helst bör vara tiigänglig via daglig telefontid. Ofta kan det vara lämpligt att sjuksköterskan är patientens kontaktperson.