 |
|
| C.Allergidiagnostik |
| 5. Födoämnesallergi - provokation |
| |
Rev.
2007 |
|
Giltighetstid:
3 år |
| Barnallergisektionens
stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens
sekreterare. |
|
|
| |
|
| |
Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner.
|
| |
|
| Bakgrund. |
Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett
födoämne, en reaktion som är icke-toxisk med en immunologisk bakgrund,
och som kan vara IgE-förmedlad, icke-IgE-förmedlad eller en kombination
av dessa.
|
| Diagnostik. |
En noggrann anamnes är den enskilt viktigaste faktorn vid diagnostik. De
tester som idag används för att påvisa IgE-förmedlade reaktioner, är
pricktest (Skin-Prick-Test =SPT) och specifikt IgE (sIgE). Testerna är enbart
ett hjälpmedel i diagnostiken vid födoämnesallergi eftersom både
falskt positiva och falskt negativa tester förekommer. Hos den enskilda
patienten finns inget givet samband mellan kvaddelstorlek vid SPT/nivå av
sIgE och kliniska symptom, men ju mer uttalad reaktion man får vid SPT
och ju högre koncentration av sIgE, desto större är sannolikheten
för ett samband med kliniska symptom. Är SPT negativ är sannolikheten
för IgE-förmedlad klinisk reaktion mycket liten. Beträffande sIgE ökar
sannolikheten för kliniska symptom med ökande koncentration och titer ≥ 17.5
kU/L för våra vanligaste födoämnesallergen medför >95
% sannolikhet för klinisk reaktion. Utöver dessa tester, utvärderas
lapptester (Atopy – Patch – Tests = APT) på flera håll.
APT är sannolikt ett användbart test för att påvisa senallergiska
reaktioner hos späd- och småbarn med eksem, men är f.n.inte så väl
standardiserat att det kan rekommenderas för allmänt bruk.
|
Vilka födoämnen
är
mest aktuella? |
Ett begränsat antal födoämnen står
för huvuddelen av
reaktionerna. Hos barn orsakas dessa oftast av mjölk, ägg, jordnöt,
hasselnöt och andra trädnötter, soja, vete och fisk. Mjölk-, ägg-,
vete-, och sojaallergier växer oftast bort i tidig barndom (toleransutveckling)
medan allergi mot jordnöt, trädnötter och fisk oftare kvarstår
upp i vuxen ålder.
|
Vilka bör
provoceras? |
Barn i alla åldrar med en anamnes på födoämnesreaktioner;
för att säkerställa/utesluta födoämnesallergi/-överkänslighet,
bedöma toleransutveckling eller bestämma känslighet hos enskild
patient (tröskelvärde). Provokation är viktigast för våra
baslivsmedel (mjölk, ägg och fisk).
|
Vilka bör
inte
provoceras? |
*Barn med klar anafylaxianamnes mot ett eller flera
födoämnen med positiv
SPT (diameter >3mm jämfört med negativ kontroll) eller IgE-antikroppstiter > 3,5
kU/L (RAST klass >2).
*Barn utan anafylaxianamnes med pricktest >5mm, förutsatt att positiv
kontroll är 4- 6 mm (histaminkoncentrationen 10 mg/ml) eller IgE-antikroppstiter >17,5
kU/L (RAST-klass >3).
*Barn med pågående infektion, allergiska besvär eller annan
aktiv behandlingskrävande sjukdom.
Antihistaminer bör vara utsatta 5 dygn. Underhållsbehandling med kortverkande ß2 –agonister,
inhalations och lokala steroider kan normalt behållas.
|
Provokation.
|
Provokationen kan göras öppen, enkel-blind eller
dubbel-blind – placebokontrollerad
(DBPCFC = double-blind placebo-controlled food challenge). Hos barn är i
regel en öppen provokation tillräcklig. Om provokationen endast ger
subjektiva besvär bör man helst gå vidare med en blind provokation.
Detta är speciellt viktigt hos barn med multipla allergier för att
undvika onödig diet. I vetenskapliga sammanhang är DBPCFC gold standard.
Beträffande öppen provokation och DBPCFC för basfödoämnen
vg se bilagor.
|
Utförande.
|
Patienten bör om möjligt vara fastande. Vid provokation måste
alltid specialutbildad personal finnas tillgänglig som kan ta hand om en
akut allergisk reaktion eller anafylaxi. Akutmediciner ska finnas omedelbart
tillgängligt för att behandla patienten v.b. I de fall en svår
reaktion kan förväntas bör perifer venkateter (PVK) vara satt
och tillgång till intensivvård finnas. Observationstiden efter
provokation bör vara 1-2 timmar efter senaste given dos modifierat efter
anamnesen. Patienten får information att höra av sig om besvär
uppstår inom 72 timmar samt undvika kraftig fysisk aktivitet samma
dag.
|
Doser/Intervall.
|
Rekommenderad startdos
varierar beroende på patientens tidigare reaktioner på aktuellt
födoämne.Därefter en fördubbling eller en logaritmisk ökning
av dosen i intervaller på 15-30 min (bedömd från fall
till fall), upp till den dos som patienten reagerar på eller högst
den dos som normalt intas dagligen.
|
Födoämnes-
preparering. |
Vid placebokontrollerad provokation ges två kodade portioner i exakt samma
mängd och intervall vid två olika tillfällen. Placebomålet
måste vara identiskt med allergenmålet avseende färg, lukt,
smak och konsistens. Förslag till maskeringsämnen kan hämtas från www.eaaci.org.
Om misstanke att reaktion på tillsatser föreligger, rekommenderas
gelatinkapslar för maskering.
|
Dokumentation.
|
Provokationer skall alltid dokumenteras i journal och
förslagsvis enligt
bilaga som en del av journalen.
|
REFERENSER.
|
Bindslev-Jensen C, Ballmer-Weber
BK, Bengtsson U, et al. Standardization of food challenges in patients
with immediate reactions to foods. Position Paper from EAACI. Allergy
2004;59:690-697 .
Höst, Andrae et al. Allergy testing in children: why, who, when and
how? Allergy 2003;58:1-11
Muraro MR. Diagnosis of food allergy. Pediatr Allergy Immunol 2001;12(suppl
14):31-3.
Sampson HA. Relationship between food-specific IgE concentrations and the
risk of positive food challenges in children and adolescents JACI 1997;100:444:51
Sampson HA. Utility of food-specific IgE concentrations in predicting symptomatic
food allergy JACI 2001;107 891-6
Sampson HA. Food Allergy. Part I:Immunopathogenesis and clinical disorders.
JACI 1999;103:717-28.
Sampson HA. Food Allergy. Part II;Diagnosis and management. JACI 1999;103:981-9.
Sicherer SH. Food allergy .When and how to perform oral food challenges
Pediatr Allergy Immunol 1999;10:226-34.
Sicherer SH. Food allergy review.
Lancet 2002;360:701-710
|
Om du
nått detta dokument via en sökmotor bör du gå till www.barnallergisektionen.se för att se det i sitt rätta sammanhang |