Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén

 
A. Allmänt
6. Vaccination
 
Rev. 2008
  
Giltighetstid: 3 år
Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.
   
 

Allergiska barn kan och bör vaccineras enligt gängse rutiner med två undantag:

 1. Det föreligger en specifik allergi/överkänslighet mot någon vaccinkomponent. För de vaccin som för närvarande ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet (stelkramp, difteri, polio, mässling, påssjuka, röda hund, haemophilusinfektion och kikhosta) inträffar detta utomordentligt sällan.

2. Uttalat allergiska barn som tidigare reagerat med anafylaktiska tillbud, oberoende mot vad, eller har haft så svår reaktion att adrenalin behövt ges i samband med injektioner utan att specifik allergi/överkänslighet kunnat påvisas mot någon komponent i det som injicerats (vaccin, lokalanestetika, röntgenkontrastmedel).

Barn, som tillhör någon av ovanstående grupper, bör remitteras till allergikunnig läkare för bedömning och eventuell vaccinering.


Åtgärder inför vaccination

Anamnes och individuell bedömning måste vägleda i beslut om exempelvis pricktest/intradermaltest bedöms motiverat eller om fraktionerade vaccindoser skall ges. Se även referens 1 och 3 nedan.

Socialstyrelsen föreskriver att man ska efterhöra om barnet tidigare haft anafylaktisk chock, urtikaria eller Quincke's ödem eller om barnet har en känd överkänslighet mot något ämne i vaccinet. Dessutom ska man kontrollera att vaccinet inte innehåller sådant ämne. Där man vaccinerar ska det finnas akutbricka/ akutväska, syrgas, utrustning för att ge konstgjord andning med mask och blåsa samt finnas kompetent personal tillgänglig (ur SOSFS 1999:26 (M)). Behandling av anafylaktisk reaktion - se särskilt PM.
   
  Vaccininnehåll som kan ge problem:

Ägg i vacciner
  • MPR- och TBE-vaccinerna (TBE - mot fästingburen virus-encefalit) innehåller <50 ng/dos bovint serumalbumin. De är odlade i vävnadskultur.
  • Risken för anafylaktisk reaktion är nästintill försumbar vid vaccination av äggallergiker med MPR-vaccinet.
  • För TBE-vaccination gäller samma rekommendationer.  I och med att TBE-vaccinet är framställt på samma sätt som MPR-vaccinet bör därför nivåerna av främmande äggvita ligga i nivå med dessa.
  • Endast den lilla grupp barn som tidigare fått svår allmänreaktion efter intag av, eller efter kontakt med (t.ex. inhalation) spårmängder av ägg bör vaccineras på allergimottagning eller motsvarande, efter bedömning av erfaren specialistläkare.
  • Övriga äggallergiska barn kan vaccineras enligt gängse rutiner vid BVC.
  • Pricktest har inte visat sig ha något prediktivt värde.
  • Influensa-vaccin innehåller oftast äggprotein lägre än 150 ng/dos. Diskussioner pågår om att äggproteinmängden i influensavacciner ska skrivas på etiketten som medföljer vaccinet.
  • Risken för reaktion hos äggallergiska barn bör därmed vara låg och influensavaccinet bör kunna ges till barn med måttlig äggallergi. Uttalat allergiska barn med anafylaxirisk bör dock remitteras till barnspecialist.
  • Gula febern-vaccinet innehåller tämligen höga halter av ovalbumin (2-3 mg/dos). Här behövs bedömning av erfaren barnspecialist och hudtester med ägg bör göras vid luftvägsbesvär eller anafylaxi.
    		•
       
    Gelatin i vacciner Gelatin finns i MPR-vaccinet MMR II och används som stabilisator i vaccinet. Gelatin i vaccin har varit ett problem i Japan när man vaccinerade i tidig ålder med gelatininnehållande vaccin vid flera tillfällen. Risken för anafylaktiska reaktioner av MPR-vaccinet bedöms som mycket liten. Vid anamnestiska uppgifter om svåra allmänreaktioner efter tidigare vaccination eller efter intag av gelatin, bör patienten remitteras till allergikunnig läkare för bedömning och eventuell vaccination. Gelatin finns också i godkända/registrerade vacciner, januari 2007: vaccin mot tyfoidfeber (Vivotif, -i kapseln) och mot vattkoppor (Varivax) samt mot mässling (ProQuad); urea och nedbruten gelatin, s.k. polygelin i vaccin mot rabies (Rabipur) samt hydrolyserat gelatin i vaccin mot vattkoppor (Zostavax).
       
       
    Andra tillägg
    och orenheter    		 Neomycin kan finnas i små mängder i MPR-vaccinet. Mängderna är dock så små och risken att något barn är sensibiliserad mot detta antibiotikum är så liten att biverkningsrisken är minimal. Detta antibiotikum används i vaccinet för att inte få bakterieväxt vid framställningen. Även flera andra vacciner kan ha små mängder neomycin som restprodukt (vid behov – hör med läkemedelsverket). Motsvarande gäller för streptomycin som det kan finnas spårmängder av i vaccinerna Pentavac, Tetravac, ACT-Hib-polio, Imovax-polio och Vaccin mot Polio.

    Referenser
    Ägg samt gelatin
    1.Vaccination av allergiska barn. – Rekommendationer vid ägg- respektive gelatinallergi. Info från Läkemedelsverket 3:2001. http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/RecommendationsPage____2662.aspx
    2. Frågor och svar om barnvaccinationer, aktuella frågor. Smittskyddsinstitutet. http://www.smittskyddsinstitutet.se/vanliga-fragor/allmanna-vaccinationsprogrammet/
    3. Wood RA, Setse R, Halsey N (letter). Irritant skin test reactions to common vaccines. J Allergy Clin Immunol 2007;120:478-81.

     

    Om du nått detta dokument via en sökmotor bör du gå till www.barnallergisektionen.se för att se det i sitt rätta sammanhang