![]() |
|
|||||||||||||
| Sammanfattning: | Medicinsk SYO vid astma och allergi ska ges av den som är förtrogen
både med sjukdomens natur och med exponeringen i arbetsmiljön.
Eftersom det är få förunnat att ha denna kompetens är
samarbetet mellan skola och sjukvård viktig. Lagstiftningen går
nu alltmer i riktningen från att "förbjuda" vissa
yrken till att hålla kontroll på exponeringen. De med allergiska
sjukdomar kan inte utestängas, från yrken där exponering
för pälsdjur, bageridamm etc förekommer, eftersom man
då riskerar att avstänga ett flertal personer "i onödan",
samtidigt som ett antal personer utan dessa problem ändå kommer
att få besvär om exponeringen är hög. Det har visats
att även om yrkesallergi i vissa yrken är vanligare hos gruppen
med allergisk sjukdom, så är det många av dessa som
inte drabbas. I vissa yrken är t o m rökningen den största riskfaktorn. Inom yrkesmedicinen anser man att det är viktigt att hålla exponeringen på en så låg nivå att risken för sensibilisering är liten. Individens val skall styras av det egna intresset. Barnallergologiska enheter skall medverka med medicinskt beslutsunderlag för den enskilde och vid komplicerade fall kan yrkesmedicinska kliniker hjälpa till. Man ska ha rätt att pröva- och rätt att misslyckas. Det finns vissa yrken där astma dock innebär en stor risk och därför får man inte arbeta som professionell dykare, rökdykare och inte med vissa härdplaster. Vissa yrken med exponering för retande gaser och damm (svetsrök, måleriarbete etc) kan innebära slemhinneretning och besvär hos dem med allergiska sjukdomar som redan har känslig hud och känsliga slemhinnor. Dessa brukar också vara de första som signalerar symtom vid problem med inomhusklimatet. Bra information om ”riskyrken” och ”friskyrken” med hänsyn till allergier finns på http://www.jobbafrisk.se/fakta/index.php, publicerad av Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting När det gäller barn och ungdomar med astma och eksem har synen på denna patientgrupp ändrats de senare åren. Från såväl skolan som den yrkesmedicinska verksamheten har man ett klart uttalat budskap att försöka hindra så få som möjligt att välja sitt drömyrke och i stället satsa på att minska eller eliminera känd möjlig skadlig exposition. Att ge råd till unga människor om deras yrkesval är ingen lätt uppgift. Dels förändras deras sjukdomsbild under uppväxten och dels kan vi inte alltid få dem att förstå eller bry sig om de risker vi ser. De måste dessutom göra sitt val vid en tidpunkt i livet då många befinner sig i en förnekandefas av sin sjukdom snarare än i en fas av acceptans och vilja till behandling. |
|||||||||||||
| Riskyrken allmänt |
För ungdomar med säkerställd symtomgivande
allergisk sjukdom finns det ett antal riskyrken. Till dessa hör När det gäller de enskilda sjukdomarna kan vissa saker vara
hörnstenar i de råd vi ger. |
|||||||||||||
| Eksem | Ungdomar med eksem har ofta haft sin sjukdom under många år,
inte sällan sedan spädbarnstiden. Sjukdomen är i många
fall kronisk och livslång med stor risk för försämring.
Speciellt allvarligt är det om det rör sig om svårbehandlat
handeksem Patienterna känner ofta till vad som försämrar sjukdomen och är vana vid sjukdomens cykliska förlopp med bra och dåliga perioder. Från att i tidig barnaålder ha varit en föräldraangelägenhet att ständigt smörja blir det den unges eget ansvar. De vet i allmänhet hur viktigt regelbunden användning av mjukgörande preparat är. Ofta känner vi inte fullständigt till alla utlösande faktorer hos dessa patienter, även om vi till viss del vet vad som försämrar sjukdomen. Ibland rör det sig om ett klassiskt allergiskt eksem ibland om ett kontakteksem och inte sällan en kombination av dessa. Dessa ungdomar måste upplysas om olämpligheten att välja yrken där huden, speciellt händerna, exponeras för väta och/eller frätande eller irriterande ämnen. Tänk speciellt på yrken som Frisör Städpersonal Sjukvård Målare/lackerare Murare Att ge en fullständig lista över riskyrken för eksempatienten är omöjlig. Bara med god fantasi och inlevelseförmåga samt information om den unga individens tänkta framtid kan ge oss en chans att försöka ge basala råd. |
|||||||||||||
| Astma | Ungdomar med astma har ofta även de haft sin sjukdom
länge och känner väl till i vilka situationer de brukar
försämras. Pollenallergier, pälsdjursallergier och hyperreaktivitet
med känslighet för lukter och partiklar är inte ovanligt
i denna grupp. Icke desto mindre är den kliniska erfarenheten att
dessa ungdomar ofta väljer synnerligen riskfyllda yrken. Till yrken med ökad risk för akutisering av astmasymtom bör räknas : Bagare (mjöldamm) Frisör (olika typer av vätskor) Bilmekaniker (oljor och lösningsmedel) Florist, blombutiksarbete (pollen, dofter) Målare/lackerare (lösningsmedel) Trädgårdsarbete (pollen) Djurskötsel (pälsdjursstöv) Processindustri (ångor) Lärare (pälsdjur i elevernas kläder, parfymdoft mm) I stort sett alla yrken som doftar/luktar eller där det finns kända irritanter eller allergen. |
|||||||||||||
| Rinit / rinokonjunktivit |
En till synes harmlös sjukdom där patienterna
ofta klarar sin behandling med egenvårdprodukter. Emellertid kan även
här exponering för kemikalier, pollen och dofter innebära
växande problem. I stort sett råder samma riskbild och riskyrken som för astmatikern. |
|||||||||||||
| Referenser | Henricson K Å, Medicinsk yrkesrådgivning i skolan. Allergi och astma hos barn 2005; 458-463 | |||||||||||||
Om du nått detta dokument via en sökmotor bör du gå till www.barnallergisektionen.se för att se det i sitt rätta sammanhang |
||||||||||||||